Writings
Perhaps less humbly I named this page after my writings, meaning all kind of texts that I have written studying musicology, articles and other professional assignments. I will carelessly mix English and Swedish here as I judge what I write about will be of interest to non-swedes or not.
Musicology
My ongoing work in Musicology concerns what a bit anachronistically can be called the sound design in Ingmar Bergman's films: meaningful sound effects, silence, non-music, weather and such is what I thrive upon these days, in what hopefully will be become a Master's paper sometime later this year. It will be written in Swedish (but there is always Google Translate, right). Any questions about this research can be e-mailed to me at info (at) sofiajonsson.com
My Bachelor's paper concerned the music and some sounds in the film "Wild Strawberries" from 1957, written and directed by Ingmar Bergman and original score composed by Erik Nordgren. A small sample follows in Swedish.
Both papers have been tutored by Ph D Joakim Tillman at Stockholm University.
Musik och ljud i filmen "Smultronstället", ett exempel
Efter att ha besökt sin gamla mor faller Isak Borg i sömn. Han drömmer att
han sitter vid sin barndoms smultronställe tillsammans med Sara. Hon håller
en spegel mot honom och tvingar honom att le mot den. Kusin Sigbritts lilla
pojke gråter i sin vagga och Sara springer för att ta upp barnet. I Bibeln
är Sara Isaks mor men här är de älskande. Isak går fram till den tomma vaggan
och ser ner i den, som han i en tidigare dröm sett ner i sin egen kista. Han
vänder blicken upp mot huset och går fram till fönstret. Där sitter Sara och
spelar piano för hans bror Sigfrid. De är lyckliga.
Scenen som jag här kortfattat beskriver kan tolkas som en berättelse om hur Isaks
undermedvetna tvingar honom tillbaka till sin smärtas ursprung: att han måste
leva med och acceptera separationen från sin ungdomskärlek Sara och i grunden
från sin egen mamma. Jag har tittat på hur detta berättas i musik och ljud.
Här sitter Sara och Isak. Svaga stråkar spelar i tremolo, crescenderar dramatiskt
och skränande kajor hörs då Sara springer iväg. Flockar med kajor alluderar på
hösten fastän handlingen är satt i smultronsommaren. Ljudet från fåglarna berättar
för oss något om Isaks ålders höst, och hans inre upplevelse av tiden.
Musiken är nu stark, atonal melodik med ledmotivet bitvis invävt. Redan under förtexterna
presenteras temat med den stigande kvinten som leder till sexten. Nu ser Isak ner i den
tomma vaggan. Vibrafonen med den märkliga klangen som hörs första gången i den första
mardrömmen är tillbaka. Ackorden är tritonusstaplingar. Tritonusintervallet kallas också
för "djävulen i musiken" och har sedan medeltiden burit på föreställningar om död, olycka,
avbrott och misslyckanden. Trumslag markerar ett hjärtas anspända slag. Isak går upp mot
huset. Ledmotivet återkommer hela tiden, alltmer stressat, som en tvångstanke man försöker
att förtränga eller ett ord man har på tungan men inte kan komma ihåg.
Han ser genom fönstret hur Sara spelar piano. Det är första takterna av en Bach-fuga.
Hon reser sig sedan för att leende gå till bords med Sigfrid. När hon slutar spela tar genast
en solocello över temat och fortsätter in i ledmotivet. De första tonerna av fugan och
ledmotivet är identiska. För första och enda gången i filmen fortsätter melodin nu rätt.
Isak kan 'minnas melodin hel och hållen', precis som den var. Musiken har pockat på
hans uppmärksamhet, väckt honom och lett honom rätt.
Jag tyckte att detta var en fantastiskt upptäckt - hur drömmens eller minnets musik kan
föra handlingen framåt, och dessutom inspirera till den så kallade icke-diegetiska
filmmusiken som här är skriven av SF:s kompositör Erik Nordgren. Musiken tränger sig in
i det innersta av den här berättelsen och kan inte ha tillkommit efter att filmen blivit
inspelad och klippt utan måste ha varit med i diskussionerna redan vid manusarbetet. Det
är verkligen något att uppmärksamma i en kanon där filmmusik nedvärderas som överdriven
och onödig. Men: nyligen hörde jag att ett viktigt tema i filmen Sommarlek (1951) är just
samma som detta i Smultronstället (1957). Sidotemat utbroderas lite annorlunda men det går
inte ta miste på att det är samma musik som Nordgren återanvänt. Frågorna hopar sig. Varför
använde man samma musik i två filmer? Var det Nordgren eller Bergmans idé? Berodde det på
tidsbrist (Det sjunde inseglet gjordes samma år som Smultronstället) eller hade det
konstnärliga orsaker? Vad betyder detta för likheten med Bachs fuga? Fanns ursprunget ens
i den eller råkade man bara upptäcka att de två melodierna hade likheter? Var det Erik
Nordgren eller Ingmar Bergman som föreslog fugan för filmen? Det finns så mycket att
undersöka i svensk filmmusikhistoria. Fältet är som sprängfyllt av råolja. Inte om jag
varit detektiv hade jag kunnat syssla med mer spännande frågor, tycker jag.
(Fotona är av Louis Huch © AB Svensk Filmindustri 1957, se fler på Ingmarbergman.se)
Articles
Now and then I write something in a paper or a magazine. As of late I have been writing in Stockholm's University Humanities studies journal Känguru; one essay on the holy communion and intermediality, and one on Bergman's inner dream cities put into film. After this summer there will be released a new issue on the theme countryside.
I also for some years wrote records and concerts reviews and other articles for Nerikes Allehanda, Gotlands Tidningar, Lira and Folkmusik & Dans, and still documentations for seminars evolving music and culture politics.
Känguru essays can be found here (issues # 53 and 54)
Documentation articles for Orgel09/Svenska kyrkan can be found here
--
Två essäer i Stockholms universitets tidskrift för och av studenter i humaniora, Känguru, kan läsas via länken ovan. "Detta är min kropp. Tag och ät" heter den första artikeln som handlar om nattvarden i TV-åldern, och "Den främmande staden" heter den andra artikeln som rör sig över drömmens inre stadslandskap och Ingmar Bergmans filmstäder. Efter sommaren kommer nästa nummer av Känguru som har temat landsbygd.
Ett nyligen genomfört dokumentationsuppdrag för Svenska kyrkan under symposiet Orgel09 finns också att läsa via länken ovan.